Dag 15
Innan jag kom hit, under förberedelserna, var tänket, fotografera och en liten kommentar till varje fotografi. Redan första kvällen blev det fel. Eller rätt. Nåväl, det blev som det blivit. Ett uppdämt behov som visade sig här i stillheten och mörkret? Och, med vissa undantag, känns det bra att sitta här och klottra. En timme. Kanske två. Så det blev, som så ofta, inte som jag tänkt mig. Blev bättre. Får en och annan kommentar. Men nästan ingen om fotografierna. Förutom Glenfiddich bilden. Lustigt, men väntat. Till och med inköpt en Cannon EOS. Inte förväntat resultat.
Tills idag. Fick en komplimang. Inte för att jag fiskar efter komplimanger. Mitt klotter är för mig. Fotografierna så att jag för alltid kan återkalla känslan. Hur det var? Text och bild tillsammans, vem vet, dubbel effekt? Kommer jag någonsin att bläddra tillbaka? Får väl se, tiden får utvisa.
Before I came here, during the preparations, the idea was to take photographs and add a brief comment to each. But already on the first evening, things went wrong. Or right. Well, it turned out as it has. A pent-up need that revealed itself here in the quiet and the dark? And, with some exceptions, it feels good to sit here and scribble. For an hour. Maybe two. So, as often happens, things didn’t go as I had planned. They turned out better. I get a comment here and there. But almost none about the photographs. Except for the Glenfiddich picture. Odd, but expected. Even bought a Canon EOS. Not the expected result.
Until today. Received a compliment. Not that I fish for compliments. My scribbles are for me. The photographs so I can forever recall the feeling. How it was? Text and image together, who knows, double effect? Will I ever flip back? We’ll see, only time will tell.