Dag 2
Det känns som om, även om någorlunda välplanerat, det är så mycket som jag inte tänkt på eller tagit för lättsinnigt. Bara en sådan sak som att inhandla ett matförråd. Någonstans blir det kortslutning, man, jag vi är så vana vid att det alltid är möjligt att få tag på det saker vi inte köpt eller har tillgängligt. Ta bilen, beställa på på webben, låta en Foodora kurir komma. Inget av dessa alternativ fungerar här. Allt jag har och kommer att ha den närmsta tiden ligger i en plast låda. Mest konserver.
Det är min andra dag och jag har redan börjat ransonera.
Helt klart är att man inser vilket överflöd vi lever i.
Day 2
It feels like, even though somewhat well-planned, there’s so much that I haven’t considered or taken too lightly. Just the thing like stocking up on food supplies. There’s a disconnect somewhere, me, we are so used to always being able to get things we haven’t bought or have available. Take the car, order on the web, let a Foodora courier come. None of these options work here. Everything I have and will have for the near future is in a plastic box. Mostly canned goods.
It’s my second day and I’ve already started to ration.
Clearly, one realize the abundance we live in.